Bada gör jag helst naken. Bar om hela kroppen med hela himlen som åskådare. På ett öde ö i havet går det alldeles utmärkt. Strandsatt har jag funderat på min frånvaro. Endast det frånvarande är möjligt att sakna. För man saknar sånt som man inte har. Man saknar inte sånt som man har.
Och så försöker jag hitta ett ord för detta. För möjlig att sakna. Jag tänker:
säljbar - möjlig att sälja
ätbar - möjlig att äta
farbar - möjlig att fara (på)
fattbar - möjlig att fatta
badbar - möjlig att bada (i)
Är jag då saknbar? Eller heter det saknadsbar? Eller sakningsbar? Och en barbar - vad är hen? Själv eller naken?
Det slår mig att både själv och naken passar in på mig. Jag badar vidare. En badande barbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar