måndag 24 mars 2014

När Åkes mamma glömde bort

Det här är en bok jag länge haft på att-läsa-listan. Framsidan är en underbar illustration av total förvirring/ utbrändhet.

I en introduktion får vi veta att Åkes mamma alltid har något på gång, telefonen ringer och det är Bråttom! Bråttom! Men en dag vaknar Åke innan mamma och upptäcker att hon har förvandlats till en drake (jag skulle gissat på dinosaurie). Åke är dock en driftig liten kille och tar med mamma ut för att söka hjälp på sjukhuset. En märklig utflykt blir det; mamma äter skalbaggar, sprutar eld och skrämmer småbarn. Riktigt obehagligt blir det aldrig, trots att oron vid vissa tillfällen darrar i Åkes barnaögon. Och slutet är gott och firas med O’boy (som till skillnad från i Nilsson Thores fantasivärld här får behålla sitt originalnamn).

Jag ler allra mest åt de två besök Åke och hans mamma gör. Det första är hos doktorn där Åke berättar att mamma behöver hjälp eftersom hon ”har glömt hur man jobbar och lagar mat (…) och så äter hon flugor” varpå doktorstanten svarar att ”Tyvärr. Vi har inga såna sprutor, tack och adjö det blir trehundra spänn…”. Ha ha ha!

Det andra besöket är hos mormor som inte alls tycks finna det märkligt att dottern bytt skepnad och rullat ihop sig för att sova bakom soffan. Mormorn är så härlig förtröstansfull, författaren och illustratören Pija Lindenbaum lyckas komprimera all världens lugn och trygghet och ”det går säkert över” i denna karaktär – och på bara en sida, med en bild. En sån mamma/mormor borde alla få ha.

Det enda jag har lite svårt för med boken är när perspektiven i illustrationerna blir lite väl skeva. Jag är absolut ingen perspektivpedant men ibland får min hjärna lite svårt att hantera de osynkade linjerna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar